Att driva en framgångsrik förening

Att driva en framgångsrik idrottsförening är inte en lätt uppgift. Speciellt då det mesta bygger på ett ideellt arbete. Här kommer lite råd från mina 20 år som drivande kraft inom kampsportsföreningen Kenpo Självförsvars Studio i Norrköping och utbildad idrottskonsulent.

Idag är vår förening en av de största kampsportsföreningarna i Östergötland med ca 350 aktiva medlemmar samt en dagverksamhet för företag och skolor som tillåter föreningen att ha tre anställda. Detta är inte något som genomfördes på en kort tidsperiod utan en målmedveten satsning och många hjärnor som samverkade. Syftet med denna artikel är att inspirera och ge idéer för andra som har funderingar inom föreningsarbete. Under inga omständigheter påstår jag att detta är facit, utan mina personliga iakttagelser och erfarenheter.

Kampsport i sig är ett omstritt ämne som väcker olika känslor och reaktioner i vårt samhälle. Av denna anledning tar det år att bli accepterad och få ett positivt erkännande att vi gör en god fostran och samhället en nyttig insats.  Samtidigt tar det inte lång stund att tappa allt då det finns oseriösa utövare som kan rasera allt man har byggt upp. När föreningen bildades var min tanke aldrig att vi skulle bli så stora. Att få träna och göra det man älskar var det viktigaste. Men med tiden växte verksamheten och möjligheterna ökade och administrationen med den. Vi blev större än vi tänkt oss och ett tag i vår utveckling fick vi fler medlemmar än vad vi kunde ta vara på. Därför kan det vara viktigt att i ett tidigt stadium sätta upp mål. Nedan kommer 15 olika punkter på områden som bör analyseras och begrundas.

Historiskt sett har föreningsarbetet förändras och vi går mot en mer kommersiell utveckling oavsett om vi vill eller inte. Sponsorer sinar, bidrag skärs ner eller försvinner helt. Tittar man på gym så är de helt kommersiella idag och personligen tror jag tyvärr att den ideella föreningsverksamheten håller på att tunnas ut för att så småningom dö ut helt. Jag hoppas att jag har fel, men de idrotter som inte får den massmediala uppmärksamheten får heller inte pengar av sponsorer. Kampsporten är inte en tillräckligt publiklockande idrott även fast det görs stora ansträngningar att göra den mer publikvänlig.

Hierarki på gott och ont

Inom de flesta kampsporter finns en hierarki. Det innebär att den som är högst graderad oftast får styra. Detta kan vara negativt då det finns andra personer som har bättre ledaregenskaper och kunskaper samt anlag för ledarskap än den högst graderade. Det gäller att kunna skilja träningen i dojon och föreningsorganisation. Instruktören och de högst graderade skall verka och arbeta med den tekniska utvecklingen och ägna sig åt kampartens hur och varför medan styrelsen arbetar med föreningen och dess utveckling. Med andra ord förväxla inte graderingshierarki med föreningsarbete.

Styrelse

Hjärtat i verksamheten är styrelsen. Här bör föreningens verksamhet struktureras och planeras. Personligen anser jag att det är viktigt att båda könen representeras samt de olika intressegrupper som kan finnas i föreningen. T.ex. kumitegrupp, barngrupper, vuxengrupper, festkommittéer o.s.v. I vår styrelse har vi aktiva utövare och föräldrar till barn som ser saker som vi aktiva ofta inte lägger märke till p.g.a. att vi är alldeles för involverade själva. Viktigt är också att man har individer som vågar säga sin åsikt. Det är hälsosamt att det finns många åsikter och man måste inte tycka likadant. Det handlar inte om att stöta sig med sina styrelsekollegor utan att ha ett fruktsamt meningsutbyte för föreningens utveckling och dess möjligheter. Personligen jobbar jag som idrottskonsulent och platschef och jag håller styrelsen fortlöpande informerad med veckomeddelande över utvecklingen på föreningen. Jag lägger fram förslag till utveckling och förändringar och styrelsen fattar beslut utifrån den information som ges. Jag sitter personligen inte i styrelsen utan är ett verktyg för information och genomför de beslut som styrelsen tar till praktiken.

Delmål, mål och visioner

 

En av de viktigaste uppgifterna i en styrelse är att strukturera föreningens mål och vad
syftet med verksamheten skall ge individen. Att ha en dröm är viktigt. Drömmar kostar inget och de är viktiga för att skapa en vilja att åstadkomma något. Därför bör man ha en vision. En vision är som att säga ”sikta mot himmelen så når man trädtopparna”. Sedan skall det finnas konkreta mål. Dessa skall kunna nås t.ex. inom en viss tidsperiod. Mål och visioner kan även finnas inom olika områden som t.ex. ekonomi, utveckling, utbildning och prestationsmål o.s.v. För att nå ett mål bör det finnas hållpunkter, så kallade delmål. Detta är ett bra sätt att kolla att man är på rätt väg och gör att det stora målet arbetas fram i etapper. Detta är viktigt för att kunna förändra målet om det behövs, samt av psykologiska skäl så att man känner att man kommer närmare sitt stora mål. Detta är en sporre och uppmuntran att fortsätta sitt gemensamma arbete.

Planering

Planering är mycket viktigt för att verksamheten skall fungera felfritt under verksamhetsåret. Önskvärt är att allt inom verksamheten vore planerat – träning, verksamhet samt ekonomi. En väl planerad organisation över året kan hjälpa enormt mycket och huvudvärk kan undvikas då saker och ting dyker upp. Har man planerat väl så kan saker hanteras lätt då mycket av arbetet redan gjorts innan verksamheten började.

Ekonomi

Utan en bra och noggrann kassörs arbete är det svårt att bedriva en bra verksamhet för att inte tala om styrelsens arbete. Ett utmärkt hjälpmedel är datorn där det finns en mängd olika program för bokföring. T.ex SPCS har speciella bokföringsprogram för föreningar. Med god framförhållning och medveten satsning kan föreningen gå framåt. En bra budget och en väl genomtänkt satsning för det kommande året är viktigt så att man vet vad man vill lägga pengarna på. Jag anser att satsa pengar på utbildning är en bra investering för framtiden. Kunskap är makt och kunskap tynger inte. Många föreningar sliter idag med dålig ekonomi vilket ger dåligt utrymme för utveckling. Att bara överleva kan knappast vara ett mål i sig. Att arbeta med något måste ge någon belöning också. Vi har i vår förening gett eleven möjligheten att välja att betala per kvartal, halvår eller helårsbasis. Detta innebär att det blir billigare ju längre perioder du betalar. Men för föreningen ger det ständigt nya medel för vårt arbete och eleven får en valfrihet vilket gör att alla kan betala efter egna ekonomiska förutsättningar. En flexibilitet som många gillar speciellt som ny då många vill ha möjligheten att betala ett kvartal för att prova utan att behöva betala 6 månader för att sedan sluta utan att få något tillbaka.

Professionalism

Under hela 90-talet reste jag runt i USA för att lära mig den art jag utövar och med de resorna lärde jag mig mycket om organisation, men även hur de arbetar och den professionalism som krävs för att vara framgångsrik. Jag har tagit mycket idéer från deras sätt att arbeta och anpassat det till vårt sätt att leva och bedriva idrottskultur. Man måste nog ha ett affärsförhållande med vad man erbjuder. Utöver att erbjuda idrott och välmående så säljer jag produkten Kenpo till individen och det gäller att kunna ha goda argument varför ”kunden” skall välja oss. Att tala om vad vi erbjuder och de positiva egenskaper vår träning ger. Berätta om utbildningar, resor och de sammankomster vi har.

Förebild

Ditt uppförande är a och o. Ett talesätt brukar vara ”gör inte det jag gör utan det jag säger”. Barn har en tendens att titta på dig som instruktör och du blir en förebild med större makt än vad föräldrarna har ibland. Att vara en god förebild är viktigt både på och utanför mattan. Sätt dig in i föräldrarnas situation. De vill känna trygghet till den de

pedagogik2_1280

Ledarskap

lämnar sitt barn med. Jag hörde en förälder nämna för mig en gång att de hade varit på en annan förening och det första instruktören hade sagt till barnen var att de sparkar som de såg på tv skulle de lära sig där. Hon tog inte med sitt barn dit mer. Det är viktigt att föräldrarna ser dina pedagogiska kunskaper och att glädje är ett viktigt inslag av träningen.

Att vara en god ledare och förebild är inte alltid det lättaste. En bra ledare skall vara flexibel och kunna anpassa sig. Det krävs olika ledarskapsegenskaper där man ibland måste vara diktatorisk och ibland demokratisk. Och ibland låta andra ta besluten och bara vara delaktig. Att vara lyhörd och kunna lyssna är viktigt. Att kunna se vad som är bäst för verksamheten och föreningen ingår i ledarens roll. Ledarens roll är även att skapa mål och motivation. När det gäller träning gäller det att kunna erbjuda bra utbildningar och fortlöpande kompetenshöjande insatser. SISU har kurser för ledare och tränare men även för styrelsearbete. Jag rekommenderar er att kolla upp med ert lokala kontor vad de kan erbjuda er. Glöm inte att SISU är idrottens studieförbund och de är till för er.

Struktur och organisation

Kenpo är ett amerikanskt självförsvarsystem och utvecklat i USA av Ed Parker. Han arbetade fram och strukturerade ett träningsschema för långsiktig och progressiv utbildning för eleven från nybörjare upp till de olika danbältena. Detta gör att det för oss har inneburit att vi lätt kan påvisa för eleven om dess utveckling och kunskapskrav. Att ha en utförlig utbildningsplan gör att eleven ser sin utveckling och de krav som ställs på individen. Något som också är viktigt är att Kenpon är strukturerad på ett sådan sätt att det ges tillfälle för att skräddarsy systemet till individen beroende på om det är en han eller hon, liten eller stor o.s.v. Kenpon anpassas till individen och inte tvärtom.

Pedagogik

Träningen bör vara organiserad och ha en viss struktur på ett pedagogiskt sätt för att göra det lätt för eleven att förstå och genomföra. I Kenpo uppmuntrar vi eleven att ställa frågor för att öka elevens personliga förståelse och skapa en bättre atmosfär mellan ledare och elev. Detta är också den utveckling vi går mot i dagens samhälle. Att träningen skall vara en idolisering och att tränaren skall pina oss är inte vad modern kampsport handlar om idag. De gamla och förlegade träningsmetoder man ser ibland hör inte till 2000-talet. Här ligger kampsporten efter jämfört med andra idrotter.

Individuell utveckling

Kampsport fostrar och stärker elevens självförtroende. Detta är ett starkt argument för att motivera barn och ungdomar att träna. Idag har vi kurser i självförsvar för elever på gymnasienivå på deras individuella val i årskurs 2 och 3. Detta innebär att 120 ungdomar per läsår genom skolan får möjlighet att träna självförsvar på skoltid. Vi märker en enorm skillnad på elevernas självförtroende och att elevens personlighet utvecklas. Kroppskännedom och koordinationen förbättras och känslan att kunna försvara sig ökar deras självkänsla. Syftet med att börja träna är för att stärka sig själv mentalt och fysiskt samt finna harmoni inom dig själv. Man utvecklas mycket på alla plan för att inte minst nämna den utmärkta allsidiga träning kampsporten ger.

Uppmuntran och morötter

Att skapa motivation och delaktighet och få personer känna sig delaktiga är viktigt. Att deras arbete ses och uppskattas är mycket viktigt. Vi har ett belöningssystem för instruktörer för att de undervisar, där utbildningar och seminarier ingår i deras personliga utveckling. Vi skräddarsyr bl a kurser ihop med SISU för våra behov. Vi brukar ha kick-offer för alla som arbetar med föreningen där alla deltar från styrelse till instruktörer. Vi har avslutningar och middagar och gemensamma aktiviteter. Allt detta är viktigt för den gemenskap som idrotten erbjuder och som krävs för att människor skall känna motivation att fortsätta engagera sig. Ibland delar vi ut stipendier för personer som har arbetat hårt och målmedvetet för klubbens bästa.

Glädje

En av de viktigaste anledningarna människor söker sig till en förening är naturligtvis träning, men vad som får dem att stanna är oftast gemenskapen och glädjen. När prestationen sätts i första rummet kan utslagning bli ett problem. När jag var i USA för många år sedan så fick jag ett tips som jag skulle vilja dela med mig. Leta efter en förening som har mycket barn och kvinnor. Anledningen till detta är följande. Med barn i föreningen tyder det på bra pedagogik och med mycket kvinnor så tyder det på bra social verksamhet. Vår förening har ca 150 barn och ca 40 % är kvinnor. Jag har funnit att detta stämmer väldigt bra.

Rivalitet

I kampsportsvärlden slösar många mycket energi på att försöka få fram vilket system som är det bästa och samarbete är inte vanligt. Detta bygger på otrygghet i sina kunskaper i sin egen art och rädslan inför det okända. Ju längre man har arbetat och verkat i sitt system ju tryggare blir man och desto mer vågar man öppna sig inför nya arter och människor. Alla arter har något att erbjuda och man bör vara ärlig och erkänna att man har vissa delar som inte är tillräckligt bra och därför söka sig till ny kunskap om man vill utveckla dessa områden. Ed Parker´s Kenpo är ett spark- och slagsystem som är mycket självförsvarsinriktat och effektivt. Men vi har inga marktekniker och vi är inte heller tillräckligt bra med vapen. Därför har jag arbetat med ju jutsufolk och filippinska arter för att utveckla mig själv, men även vår art. Observera dock att vi ändrar inte arten utan vi kompletterar och det är det som kallas utveckling. Men för att kunna göra detta så måste man förstå sin egen art mycket väl. Vissa arter vill inte förändra sig utan vill hålla på det traditionella och det är inget fel. Jag rekommenderar att oavsett vad ni vill med er art att ni samarbetar och tittar på hur ni t ex kan ta hit instruktörer och dela på kostnader. Vi samarbetar med flera föreningar i Skåne och Östergötland och tar hit vapeninstruktörer från USA och delar på kostnaderna. Och det gagnar alla. Låt inte stolthet och ignorans styra och hindra er utveckling utan öppna upp och väx tillsammans. Man skär inte ner träden runt omkring sig själv utan de ger dig skydd. Se till att de får näring för att växa och bli starka och tillsammans kunna se ut över vidderna.

Konflikter

Kampsporten skall utveckla människor att vara uppriktiga och våga ta konflikter om det är så att det behövs. Naturligtvis är knytnävarna aldrig en lösning utan jag menar vardagliga konflikter med våra medmänniskor. Men i vår kultur är den svenska mentaliteten att alltid undvika konflikt. Detta gör att problem och meningsskillnader uppstår. Därför är det viktigt att tala om dessa problem i ett tidigt stadium för att en situation inte skall förvärras och man tappar bra folk för en mindre detalj. Att ha utvecklingssamtal med ledare, anställda och styrelsemedlemmar kan ibland vara en bra idé. När man arbetar med människor är det viktigt att alla får ventilera sina åsikter ibland och komma till tals.

Slutkommentar

All verksamhet oavsett storlek involverar beslut. Ibland är alla beslut inte populära. Att driva och arbeta med föreningsverksamhet är inget undantag. Att konfronteras med konflikter är något man måste lära sig och här är ett bra forum för denna utveckling. Livet består ständigt av beslut och konfrontationer med andra människor. Att lära sig handskas med och lära sig argumentera för dina värderingar och åsikter är viktigt. Idag rekryterar företag idrottsledare för att arbeta med teamwork och ledarroller. Vi är en kategori människor som på ett naturligt sätt har utvecklat och arbetar bra med ledarskap och utveckling för våra medmänniskor. Fortsätt att verka för ett bättre samhälle och engagera barn och ungdomar i fritidsaktiviteter. Våra barn behöver all fysisk aktivitet som de kan få. Lycka till och hoppas att du har inspirerats för att utveckla er förening.

Ingmar Johansson
Utbildad idrottskonsulent
6:th degree black belt
Huvudinstruktör för Ed Parker´s Kenpo Karate i Sverige.

Translate »